De 25 oktober 1955 instiftades Luleå Golfklubb. Man kallade intresserade till en träff i Sjögrens kaffestuga. Gunnar Nordlund och Tage Forsberg (Tage blev för övrigt klubbens förste ordförande) hade “nosat“ sig fram till det nedlagda ålderdomshemmet i Rutvik där man 1956 anlade en 6 hålsbana. Den 28 maj 1956 ansökte klubben om inträde i Riksidrottsförbundet. Tyvärr godkändes inte klubbens stadgar och det krävdes kompletteringar i flera omgångar. I februari 1957 blir klubben äntligen antagen som medlem i Riksidrottsförbundet. Den 6 september 1957 blir klubben medlem i Svenska Golfförbundet.

            Klubbens alla styrelseordföranden på bild.

Utveckling år för år

Klubbmästare

Matrikel från 1959

Styrelse 1955-2005

Krisen 1977

Krisen 2004

 

Fr.v Erik Johansson (1985-1988), Tage Forsberg (1955-1957), Hans Hedenström (1981-1984), Henrik Lindström (1960-1977), Stefan Westermark (1989-1997), Staffan Stenudd (1978-1979), Assar Lindkvist (1998-2005, Curt Pettersson (1958-1959), Yngve Adolfsson (1980), 
Ålderdomshemmet som blev ett klubbhus
Nuvarande klubbhuset byggdes på 1800 talet i Gammelstad som officersbostad. 1901 flyttades byggnaden till Rutvik för att bli ålderdomshem för understödstagare och invalider inom Nederluleå kommun. Fram till 1947, när den nya socialhjälpslagen tillkom var ålderdomshem en del av fattigvården. Kommunerna byggde ålderdomshem på befintliga jordbruk. Tanken var att “jonen“, som de kallades, skulle få vara kvar i sin invanda bondemiljö. Det visade sig snart vara en misslyckad idé. Det berättas att “jonen“ smädade överheten genom att ge korna namn efter kommunalpamparna. 1951 övergavs ålderdomshemmet i Rutvik och den stora byggnaden (1) uthyrdes till militären som mobiliseringsförråd. I annexet fanns en tid Nederluleås första yrkesutbildning. När Luleå Golfklubb fick arrendera marken, som omfattade området med nuvarande hålen 2,3,4,8 och 9, var alltså inte den stora byggnaden tillgänglig.

1 Klubbhus, 2 Annex, 3 Ladugård, 4 Trösklada, 5 MHF stugan, 6 Vagnslider, 7 Gamla klubbhuset, 8 Redskapsbod, 9 Lada, 10 Stenhage. Vårt nuvarande pumphus var en bagarstuga. Annexet byggdes till med en vinkelbyggnad.

Annexet och det gamla ålderdomshemmet, omkring 1920. Annexets fönster är gallerförsedda. Lokalen användes också som mentalvårdsanstalt. Lägg märke till poppeln framför huset. Den finns fortfarande kvar.

Det gamla klubbhuset (1956 - 1969 )

Bland de många byggnaderna som fanns på området inrättades därför en klubblokal byggnad märkt 7. 1967 inköptes den stora byggnaden och den som gjorde detta möjligt var Birger Herseus, som betalade 5000:- kronor för byggnad och tomt. Klubben har troligtvis inte ersatt familjen Herseus för detta. I all tysthet får nog den vackra byggnaden anses vara en gåva. Tyvärr var byggnaden i ett miserabelt skick. Militären hade tagit bort alla dörrar och fönster samt spikat igen alla fönster. Dörrarna och fönstren fanns dock kvar på vinden. Det blev ett enormt jobb att hitta rätt plats för dessa 40 tal jättestora fönster. Det tog ytterligare 20 år innan ekonomin tillät att överhuvud taget börja renovera byggnaden. Under 90 talet har klubbhuset genomgått en förvandling till det ståtligaste norr om Stockholm.

®

Tröskladan (4) och vagnslider (6) i bakgrunden. Kuttersmycket är Inger Tideman

 

Två bilder (tv) från en sensommarkväll omkring år 1960. Spelaren framför nuvarande 18 green, är okänd, men vi tror att mannen i vita byxor utanför klubbhuset är Tage Tyrbo.

      ®

I närheten av nuvarande klubbhuset hade MHF en stuga (5) och där hade kommunen ordnat en campingplats. En skylt vid nuvarande E4:an visade vägen in mot golfbanan. Ett tyskt par som sökte campingplats, åkte förbi klubbhuset och kom då fram till nuvarande green 12, där satte de upp sitt tält. Världens bästa campingplats ?

Golfströmmen kallas populärt bäcken som slingrar sig runt banan. Den har fått en egen sång efter melodin "Nidälven…."

Golfströmmen, stilla och vacker du är,
jag dig nog aldrig glömmer.
Fastän du ständigt på bollarna tär
och dem på botten gömmer.
Du slingrar dig fram härs och tvärs - överallt,
förstörande scorer och slukande allt.
Golfströmmen, fastän besvärlig du är
jag vill dig aldrig mista.

Den 19 oktober 1956 inbjöd klubben till supé på Gästgården i Gammelstad. Supébiljett 10:- kronor. Klädsel Kavaj + putter och boll.

®

Bertil Hedlund känd från radio och TV på 70-talet var medlem i Luleå Golfklubb. Bertil gick ensam på golfbanan en dag och gjorde hole in one på nuvarande hål 6. Vad göra ? Tittade sig omkring - ingen i närheten, inget vittne. Jäklar ?! Nåja inget att göra. Dagen efter !! spelade han banan tillsammans med några polare och kunde naturligtvis inte undanhålla dem sin tidigare bedrift. För att ytterligare understryka sanningshalten slår han sitt slag - och tro det eller ej - gör på nytt HIO.

Banan
6 hålsbana 1956
(Figur 1)

Man kallade den 6 hålsbana trots att det bara fanns 5 greener. Man utnyttjade en dubbelgreen. Området omfattade 13 hektar. Som klubbhus använde man alltså byggnaden som ligger vid utslaget Renen 3.
Nuvarande klubbhuset är rektangeln längst upp på banskissen. Lada 2 brändes av misstag i samband med gräsbränning någon gång före 1967. 
På skissen ser man också nuvarande pumphus.


7 hålsbana 1960
(Figur 2)

Genom plöjning och insådd av c:a 4 hektar mark får man en ny green, nuvarande Renen 7. Bansträckningen ändras och man får en 7 hålsbana med 6 greener. Som drivingrange användes ett område över 9:ans fairway.

8 hålsbana 1964
(Figur 3)

1964 byggdes ytterligare en green, ungefär där Renen 2:s utslag nu ligger och man fick 8 hål och ändrad ordningsföljd. Lada 1 (se fig 1) användes som maskinhall, men störde inspelet till hål 4/7 och togs bort. Drivingrangen flyttade till åkern utanför banan. De äldre golfarna minns säkert att det fanns en bro över över bäcken som byggts för att komma till rangen.

På denna bana inträffade en hole in one av det märkligare slaget. Bengt Forsberg står på 3:ans utslag (ungefär vid nuvarande 4:e utslaget) med självklar avsikt att träffa greenen eftersom det är ett par 3 hål. Men Bengt missar målet, träffar i stället green på hål 2 ( se banskiss) men inte nog med detta, bollen går i hål, på fel green. Klubbens första HIO fick inte Bengt räkna.

9 hålsbana I 1966
(Figur 4)

Luleås första 9 håls bana.
1964 inköptes Blombäcks hemman och man startade med att bygga de nuvarande, Renens 4:e, 5:e och 6:e greenerna. 1966 var man klara att spela på 5:an och 6:ans greener, man slipper nu spela på dubbelgreen. Lägg märke till hur man spelade in på nuvarande hål 5:s green. 
Trots detta är banan ganska hopträngd. Avsikten är att få bort hål 6 (Fig 3). Trots efterforskningar kan ingen minnas i vilken ordning hålen spelades. Tyvärr.


9 hålsbana II

(Figur 5)

4:e hålets green låg på sank mark och det tog till 1971-72 innan man kunde ta den slutgiltiga 9-hålsbanan i besittning. Fram till 1988 var detta bansträckningen. Drivingrangen var i princip lika med nuvarande Renen 1. Samtidigt införes 1972 enligt dåvarande banchefen Alfons Palm för första gången alternativa utslag för 18 hål.

Förändrad sträckning hål 1-9
Under och efter utbyggnaden (omkring 1988) av den nya bandelen ändrades sträckningen på hålen 
1, 3, 5, 6 och 9 till den nuvarande Renen. 2003 flyttades tee på hål 3 åter till ursprungsplatsen enligt Fig.5

18 hål 1988
Efter en lång utbyggnadsperiod (1980-1987) kunde vi 1988 för första gången spela på 18 hål. En historisk händelse. Då världens nordligaste 18 hålsbana.

Den 24 augusti 2002 invigdes världens nordligaste 27 hålsbana
Åren 1988 till 2000 innebär en otroligt expansiv utveckling för golfsporten i hela landet. Styrelsen har därmed att ta ställning till en begränsning av antalet medlemmar eller en ytterligare utbyggnad av anläggningen och därmed ge möjlighet för fler utövare. Styrelsen väljer det senare alternativet och år 2001 presenterar styrelsen förslag om utbyggnad till 27 hål. Förslaget är kontroversiellt och ifrågasattes av många. För att kunna genomföra utbyggnaden föreslår styrelsen, för det första en höjning av medlemslånet från 6000:- kr till 10 000:- kr. För det andra föreslås bildandet av Luleå Golf Aktiebolag.

Vid ett extra årsmöte får styrelsen medlemmarnas stöd. Efter en rekordkort utbyggnadstid invigs den 24 augusti 2002 världens nordligaste 27 hålsanläggning. Nio-hålsslingan döps till Hermelinen.

 

 

Under 90-talet har klubbhuset genomgått en förvandling till det ståtligaste norr om Stockholm.

 

Uppåt

Meste ordföranden Henrik Lindström berättar

***************

Markförvärven

När den nybildade golfklubben i sökandet efter ett passande markområde fick kontakt med Emil Nordberg i Nederluleå kommun var det en lycklig kombination av skilda intressen som möttes. Nederluleå kommun hade just avvecklat verksamheten i ålderdomshemmet i Rutvik. Den stora byggnaden var uthyrd som mobiliseringsförråd, men ladugården och de mindre husen stod tomma. För kommunen var det en fördel att få marken omskött och någon liten inkomst för arrende. För golfklubben var det lyckosamt att få börja med arrende av marken och att kunna etablera golfbanan på ett så lämpligt område. Marken är av god beskaffenhet, väl kultiverad, hålls fuktig genom sitt läge nedanför en skogbeväxt ås och avvattnas genom den å som flyter genom Rutviksdalen. Senare markförvärv är inte av lika god beskaffenhet. Den är ändå lämpad för golfbanan. Det är lättare att dränera våtmark än att bevattna torr mark. Golfbanans skönhet och tillgänglighet förstärks genom sluttningen nedanför klubbhuset. Ettans utslag är lätt och mycket vackert. Även utslaget från tian är ståtligt. Inramat av vackra tallar och en fin horisont i förgrunden. Kommunalnämnden i Nederluleå visade stor vänlighet i relationerna med golfklubben. 

 

Kommunaldirektören Emil Nordberg var en dynamisk person, starkt engagerad i utvecklingen av kommunen.
Socialnämndens ordförande, Erik Nilsson i Södra Sunderbyn, ansåg det inte vara emot kommunens intresse att avstå från det ganska obetydliga jordbruket och de många byggnader som endast krävde underhåll. Kommunalnämndens ordförande, Clausen i Smedsbyn, var också positiv till att sälja marken. Skogen undantogs. Styrelsen ville köpa en del av skogen bakom klubbhuset, men det tillät inte Lantbruksnämnden När det blev möjligt att köpa Blombäcks hemman förhandlade styrelsen med Lantbruksnämnden. Odlad jord betraktades på den tiden nästan som helig mark. Det var en stor framgång när agronom Birger Hedlin tillstyrkte markköpet och överlantmätare Bengt Brändström tog beslut om avstyckningen. Tiden verkade för golfklubben. Efter sammanslagningen av kommunerna fördes förhandlingar med Fastighetskontoret i Luleå. Hans Svensson tillstyrkte ett förslag som innebar att kommunen övertog ägorna och hyrde ut dem till golfklubben för ett symboliskt arrende. Förslaget antogs av kommunfullmäktige år 1974. Golfklubben blev därmed närmast skuldfri, och fick ändå ganska fritt förfoga över marken och byggnaderna.

***************

Golfbanan

Det var en skara entusiaster som satte igång med att bygga de första hålen. Kunskapen om golf var inte stor. Den outtröttlige arkitekten och skaparen var Gunnar Svanberg. Han skaffade sig kunskap om gräs, gödsel, greener, bunkrar, fairways och nödvändiga redskap för banans skötsel. År 1956 var sex hål spelklara. År 1966 var det nio hål. Det var en arbetsfylld och trevlig period för medlemmarna. De första golfhålen byggdes med egna arbetsinsatser. De träd som finns på banan planterades av medlemmar. Ladorna behölls och med viss möda och uppoffring blev de målade och fick nya tak. Gunnar Svanberg hade kontakt med banarkitekten Sköld, och fick en del förslag till utformning av hålen. Kvarnägaren Stenlund i Rutvik blev den förste 

 

banskötaren, läromästare och instruktör var Gunnar Svanberg. Undan för undan färdigställdes nya hål. Utslagen flyttades, en torvbank anlades och en dag kunde en hel green rullas ihop till en green nummer fyra. Det var spännande när den rullades ut och stampades till. Med viss överdrift kan det sägas att påföljande dag puttades de första bollarna. Intresset för golfklubben växte långsamt. Kommunen beviljade inte några större anslag till drift och skötsel. Ett värdefullt bidrag fick klubben när Parkförvaltningens folk kom till Rutvik och byggde greenerna nummer tre och sex. Gunnar Svanberg tillhandahöll modeller i gips.

*****************

Klubbhuset

Det stora klubbhuset flyttades på 1890-talet från Gammelstad till Rutvik för att bli ålderdomshem för understödstagare och invalider inom Nederluleå kommun. Fram till 1947, när den nya socialhjälpslagen tillkom, var ålderdomshem en del av fattigvården. Flera landsbygdskommuner byggde ålderdomshem på befintliga jordbruk. Tanken var att ”hjonen”, som de kallades, skulle få vara kvar i sin invanda bondemiljö. Det visade sig ganska snart att den var förfelad. De vårdade ville inte vara kvar i jordbruket och det blev allt svårare att rekrytera personal för att sköta vård av invalider och senildementa och samtidigt bedriva jordbruk. I början av 1950-talet övergavs ålderdomshemmet i Rutvik. Den stora byggnaden hyrdes ut till militären som mobiliseringsförråd. När Luleå Golfklubb fick arrendera jordbruksmarken var den stora byggnaden inte tillgänglig. Klubben inrättade sig i en mindre byggnad, nedanför ladugården. Några år senare flyttade militären. Golfklubben hade då förvärvat marken och byggt några golfhål. Förbindelsen med Nederluleå 




kommun var goda. Klubbmedlemmen Birger Herséus köpte byggnaden med tillhörande tomt för klubbens räkning. Priset var 5000 kronor. Golfklubben har troligtvis inte ersatt familjen Herséus. I all tysthet får nog den vackra byggnaden anses vara en gåva. Med stor försiktighet började klubben flytta in i byggnaden. Militärerna hade tagit bort dörrar och spikat igen fönster. Byggnaden var verkligen misshandlad. På vinden fanns ett nästan oändligt antal fönster och det blev ett stort arbete att finna vilka fönster och dörrar som passade till öppningarna. Taket läckte och det var svårt att finna tegelpannor som passade till det befintliga mönstret. Nästan varje år togs något nytt rum i bruk. Juniorerna inrättade sovrum i övre planet och övernattade ibland. Det talas ofta om hur starka krafter och villiga armar byggt golfhål, rullat ihop gräs och anlagt greener, planterat träd och så vidare. Något bör sägas om damerna som med mindre krav på uppmärksamhet fejat, målat, möblerat och ordnat med klubbhuset.

*****************

Vägföreningen

När bilarna började rulla på den enkla tillfartsvägen blev det oro bland de boende vid vägen. Styrelsen inbjöd markägare till klubbhuset och där bildades ”Golfklubbens vägsamfällighet”. Golfklubben erbjöd sig att svara för det mesta av vägunderhållet. Markägarna fick tillsätta ordförande. Det visade sig vara en god lösning. Trafiken har fungerat utan större störningar och grannsämjan har varit god.
Startsida Golf        Uppåt